Påväxt av olika mikrober

 

Påväxt, eller mikrobiell påväxt som det också kan heta, är en samlingsterm för både mögel och bakterietillväxt i ett utrymme. Beroende på vilken eller vilka mikrober det rör sig om samt spridning och mängd är det olika allvarligt. Det är oavsett vilket form det rör sig om en god idé att försöka få bort det innan det ställer till med större besvär.

En mikrob är en levande organism som man inte kan se med blotta ögat. Vad som räknas hit är ibland diffust men kort bör man säga bakterier, arkebakterier, protozoer, vissa mögelsvampar, växter och djur. Det är alltså en mycket bred grupp organismer, där vissa kan verka hälsovådligt, andra inte alls och några beter sig som opportunister – de är bara hälsofarliga när tillfälle ges, men annars kanske rent nödvändiga för vår överlevnad, så som vissa bakterier i tarmens normalflora.

Ofta när man pratar om mikrobiell påväxt menar man oftast mögel och man nämner det gärna samma mening som hus, sanering och att renovera. Hur farligt är det att ha mögel i källaren, på vinden eller i ens badrum? Mögel är aldrig acceptabelt, utan man ska sanera det så fort man upptäcker det istället för att gå med det.

Mögel släpper ifrån sig sporer och vissa arter ger även ifrån sig mykotoxiner som kan verka irriterande framför allt på luftvägarna. Man har mer och mer börjat koppla ihop fysiska symptom med att man bor, eller vistas mycket i ett mögelskadat hus, så som huvudvärk, upprepade förkylningar och trötthet.

Hur blir man då av med mögel? Mögel och annan mikrobiell påväxt trivs där det finns fukt. Ett första steg är alltså att se över ventilation, men även omgivande dränering om problemet uppstår i en källare. Mögel växer helst på organiska material, med undantag för material som är täckta av organiskt skräp.

 

Mögel i badrum yttrar sig ofta som svarta små prickar i kakelfogarna. Normalt kan inte mögel växa på rent kakel, men ofta samlas det i fogarna små hudrester, tvålrester och annat gott för möglet att festa på. Har man påväxt i sitt badrum är en idé, förutom att se över ventilationen, att tvätta grundligt med diskmedel och avsluta med ättika eller vittvinsvinäger.

När det kommer till mer porösa material så som betong, bör man inte använda ämnen lösta i vatten eftersom det oftast leder till att möglet istället för att försvinna får en extra kick och växer till sig ännu mer, på grund av den tillsatta fukten! Man ska aldrig använda klorin, varken på släta eller porösa ytor eftersom det är starkt miljöfarligt, hälsovådligt och dessutom har extremt låg effekt, jämfört med vanligt diskmedel.

Man kan också bli av med mikrobiell påväxt genom att använda sig av foggning, vilket innebär att man med hjälp av en speciell maskin hettar upp ett mögeldödande medel varpå detta förångas. De små dropparna kan tränga in i skrymslen och vrår och där ha effekt på möglet. Dessa maskiner tillhandahålls ofta av olika firmor som sysslar med mögelsanering. Man bör inte vistas i samma rum när sanering sker.

Efter att ha fått bort möglet är det viktigt att se över så att det inte blir för fuktigt i utrymmet för att undvika att man ånyo får påväxt i sitt hus. Samt att lägga på ett lager Fulstopp som skyddar framåt i tiden.

 

En jämförelse mellan mossor och lavar

Mossor och lavar är ibland väldigt lika varandra till utseendet och kan växa tillsammans, men där tar nog också de största likheterna slut. Det rör sig om distinkt olika växter, mossor har bladliknande utskott med porer för vatten och näring medan lavar är smbioser mellan en svamp och en alg eller en cyanobakterie.

Mossa är evolutionärt gamla växter – runt 450 miljoner år gamla. De gillar att växa där det finns fukt och skugga, alltså gärna i skogar. De kan även växa sig kraftiga på mindre organiska material så som eternit, tegel, asfalt, betong och skiffer – kort och gott på hustak.

Den vanligaste anledningen till att mossa börjar växa på taket är att det är överskuggat av träd som i tid och otid tappar grenar, löv och även mossporer på taket. Detta utgör en grund för att mossan ska börja ta fart. Mossa tar upp vatten genom konstant öppna porer i sina ofta gröna, bladliknande utskott.

Eftersom fukten stannar kvar i mossan och mossan gärna växer in i fogar och kanter på taket leder det till att takpannorna kan spricka när vintern kommer och mossan utsätts för minusgrader. Alltså är det viktigt att inte låta mossa växa. Ett gammalt knep för att hålla taken mossfria är att spänna upp en tunn koppartråd längs taknocken. När det regnar kommer det fällas ut joner från koppartråden och det gör att mossan inte trivs och därför inte börjar växa.

Det finns i dagsläget inget bra sätt att bli av med mossa som redan har börjat växa på taket. Det bästa sättet är att ta bort mossan för hand, men det är ett ganska enformigt och farligt jobb, beroende på hur taket ser ut. Det bästa sättet att bli kvitt mossan är att utrusta sig med en helt vanlig färgskrapa. Vissa arter av mossa är dock svårare att skrapa bort än andra, men det kräver i stort bara lite mer styrka och envishet.

Mossa i gräsmattan är ett annat vanligt förekommande problem. Att mossa fått övertaget beror nästan alltid på att det är surt, näringsfattigt och/eller dålig dränering. Om man vill få en mossfri gräsmatta är det dessa tre saker som är viktiga att åtgärda innan man sprider ut bekämpningsmedel så som järnsulfat och mossa gti. Dessa preparat rekommenderas inte till mossbekämpning på hustak eftersom de missfärgar pannorna.

Lavar är som bekant en symbios mellan två organismer. De trivs där det är ljust och torrt. En del arter trivs på stenar och utsöndrar då ämnen som bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan ta upp. Lavar är ofta grå till färgen, men det finns många undantag. Lavar tar upp sin näring genom nederbörd och är ofta väldigt känsliga för luftföroreningar.

De vanligaste lavarna är renlav och islandslav. Lavar har flera användningsområden, till exempel finns det traditioner som påbjuder användning av lav i brödbakning och islandslav kan man med fördel göra sallad på. Annars kan man använda olika lavar för att växtfärga bland annat garn. Många lavar ger olika nyanser av beige och grön, men till exempel stenlav ger en mustig och vacker rödbrun färg.

Mossor och lavar är alltså inte så lika som man kanske kan tro! Borttagning sker enklast med Fulstopp.

Mossa på takpannor kan orsaka skador

Mossa på takpannor är rent dåligt för huset. Det beror på att mossan binder fukt och gärna växer ner i skarvar och sprickor i tegelpannorna. När vintern sedan kommer med kyla och minusgrader fryser vattnet i mossan och expanderar vilket kan leda till att takpannorna sprängs.

Mossa kan även förorsaka att fukt kommer in under takpannorna till takpappen och där orsakar fuktskador och till och med mögel. Därför är det viktigt att inte låta mossa växa på taket.

Mossor är vanliga växter, bara i Sverige finns det runt tusen olika sorter och i hela världen är det uppemot tjugotusen arter. Det är växter som saknar rötter utan istället har rotliknande blad som förankrar växten ganska löst i underliggande material. Det är alltså inte svårt att dra bort mossa från de flesta underlag.

Mossa trivs där det är fuktigt och gärna lite skuggigt. Den har inga problem med näringsfattig och sur miljö vilket gör att mossa kan vara mer motståndskraftig än gräs i en vanlig trädgård som inte gödslats på ett tag, eller som har utsatts för sur nederbörd. Mossa gillar att växa på tak och då föredrar den eternit, tegel, betong, skiffer eller asfalt.

Mossa är ett problem som man ska försöka föregå, dels när man bygger huset, dels när man ska renovera men också under den mossfria tiden man bor där. Val av hustak är viktigt eftersom tegelpannor måste hållas mossfria för att inte på sikt förstöras. Det är också en bra idé att se över träd som står nära huset och ger skugga. Kan man såga ner någon gren för att öka ljusinsläppet på taket?

Ett gammalt knep för att hålla mossan borta är att fästa upp en grövre koppartråd längs med taknocken. När det regnar fälls kopparoxid ut, vilket mossan inte tycker om och därför inte börjar växa på taket. Det finns dock teorier om att det krävs surt regn för att det ska fungera, men ännu inga klara besked. Detta är en metod som är billig och helt klart värd att prova.

För att bli kvitt mossa på taket finns det ett antal olika produkter man kan välja. Marknaden är stor, men också miljöfarlig. Till exempel bekämpningsmedlet Grön Fri innehåller en lösning av bensalkonklorid och vatten som är 7-9%. Ren, högkoncentrerad bensalkonklorid är väldigt miljöfarligt och dessutom högst hälsovådligt och kan vid förtäring leda till döden.

Det är alltså väldigt viktigt att tänka på hur illa man vill ha bort mossan och vad annars man kan göra – att spruta på gift är den sista utvägen! En mycket mer miljövänlig metod är att borsta bort mossan när det är torrt. Det är dock ett tidskrävande och i vissa fall farligt jobb.

Man kan också använda sig av högtryckstvätt för att spruta bort mossa – man bör ha dödat all påväxt med Fulstopp några dagar eller (hellre) månander innan så att det lossnar lätt. Det är då viktigt att man inte får in vatten under takpannorna, vilket annars kan leda till fuktskador, vilket från början ju är det man vill försöka undvika.

Det viktigaste för att slippa mossa på takpannor och tak är alltså att se till så att det inte hamnar någon mossa på det från första början – så slipper man använda miljövidriga medel.

Mossa på tak och takpannor

Mossa på tak kan ge ett helt hus ett fult och trist intryck, huset ser kan se hela 25% billigare ut, jämfört med ett hus med rena, fräscha takpannor. Det är inte heller bara fult, mossa på takpannor kan också leda till fuktskador i själva huset. Mossa binder fukt, precis som alla växter och det leder till att takpannorna kan spricka när det blir vinter och minusgrader.

Mossa är en grupp växter som trivs där det är fuktigt, skuggigt. De klarar sig bra i näringsfattig och sur jord. De senare årens sura nederbörd har därför lett till att mossor av olika slag har ökat i gräsmattor, på plattor och på tak. Mossa är en tålig växt, den kan klara av långa perioder av torka utan att cellerna i organismen tar någon skada.

När det sedan börjar regna igen, återkommer mossan i all sin prakt. De förökar sig även då det är tillräckligt vått genom att mossporer simmar över från hanplanta till honplanta. Alltså blir det inte bara återuppstånden mossa när det blir blött, det blir även mer mossa än tidigare.

Mossa gillar att växa på tak som gärna ligger i skugga, till exempel på en norrsida eller en plats som skuggas av träd eller dylikt, men det är inte nödvändigtvis så. De material som mossa helst växer på när det gäller av människor tillverkade föremål så som tak är tegel, betong, eternit, asfalt och skifferplattor.

Mossan växer gärna i skarvar och det är där det kan förstöras när det sedan blir kallt. Det har att göra med att mossan binder fukten och är väl förankrad i underlagets skarvar och små sprickor. När vattnet i mossan fryser expanderar det enligt fysikens lagar och det medför att materialet, i detta fall takpannorna, spricker. Av denna anledning är det viktigt att hålla sitt tak mossfritt.

Hur håller man då mossan borta från sitt tak? Det bästa sättet att slippa mossa på taket är att jobba i förebyggande syfte mot det. Med det menas att man ser efter träd som växer nära inpå knuten och inte låter dem överskugga husets tak alltför mycket. Man behöver klart inte hugga ner träden alla gånger, det räcker ofta med att man kapar väl valda grenar som hänger över huset.

Ett gammalt knep att hålla koppar borta är att spänna upp en tunn koppartråd mellan takets högsta punkter och låta koppartråden vila på nockpannorna. När det sedan regnar kommer kopparn oxidera i små mängder ner på takpannorna. Denna kopparoxid gör det svårare för mossa att få fäste på takpannorna. Det hjälper inte lika bra om man har befintlig mossa på taket.

För att få bort mossan som redan har kommit, är det mest vedertagna sättet att klättra upp på taket och borsta bort mossan manuellt en torr dag. Därefter kan man eventuellt använda sig av medel som dödar mossan. De ska dock användas med stor försiktighet då de flesta ämnen som är mossdödande också även är miljöfarliga i olika utsträckning.

Ett miljövänligare alternativ till olika gifter är att tvätta med högtryckstvätt för att få bort mossa på tak. 1 dag – eller hellre 1-2 månader innan – kan man lägga på Fulstopp. Det finns Fulstopp som läggs på med Kärcher Högtryckstvätt – MEN I KEMLÄGE – lätt som en plätt. Då hinner påväxten dör och lavars långa rötter börja vittra så det är lättare att högtryckstvätta bort allt.

Utan Fulstopp är lavarna – vissa ser ut som fågelskit och förfular hela huset – tillbaka på några månader. För rötterna sitter djupt ner i takplattorna.

Mossa, lavar och alger – likheter och skillnader

Mossa, lavar och alger kan ibland se väldigt lika ut, och när man har fått en påväxt på sitt hus är det viktigt att veta vad det är för att kunna behandla det på ett bra och miljövänligt sätt.

Mossa är en kryptogam växt, alltså en växt som inte har blomma. De gillar fuktig mark och är oftast gröna till färgen. Mossa är en ovälkommen gäst i de flesta trädgårdar och för att hålla mossan från sin trädgård är det viktigt att se till så att dränering är bra. Det är även en god idé att använda sig av gräsuppsamlare när man klipper gräset för att slaget gräs inte ska ligga kvar och stänga in fukten.

Mossa kan också växa på takpannor. Risken vid mossväxt på taket är att mossan behåller fukt och då kan orsaka fuktskador och mögel i taket, eller strax inunder, på vinden. Det finns också risk att mossan binder så mycket fukt att takpannan sprängs när det fryser till vintern.

Det kan ibland vara rätt knepigt att få bort mossa från taket. Ett sätt är att för hand borsta bort dem. Detta medför en klar risk för fall, och man ska vara vaksam om man har takplattor av betong då dessa lätt blir hala. Man kan också, efter att ha tagit bort mossan manuellt sätta upp en koppartråd längs den högsta delen. När det sedan regnar kommer koppartråden att avge ämnen som mossan inte tycker om.

Alger är organismer som utvinner energi. Oftast sker detta med hjälp av klorofyll. Alger utgör en grupp organismer som är generellt svårbestämd och mycket stor. Den innefattar allt från mikroskopiska, encelliga organismer till komplexa, flercelliga, till exempel brunalger som kan bli upp till sextio meter långa.

Alger kan växa på fasader och staket. Det spelar oftast ingen roll vilken sorts färg man har målat med. Alger ger en grön skiftning i själva färgen. För att få bort alger ska man i första hand använda sig av så miljövänliga medel som möjligt.

Har man alger på en slammålad fasad (alltså målad med till exempel Falu rödfärg) ska man inte använda några preparat alls, utan torrborsta väggen. Det är viktigt att använda munskydd för att inte riskera att andas in till exempel sporer från mögel som också kan växa där och som kan vara direkt giftiga för människor.

Det första man ska prova om man har alger växande på en fasad målad med oljebaserad färg är miljövänligt diskmedel eller såpa. Om det inte fungerar så kan man prova ett algdödande medel. Det först som tredje steg som man ska överväga att använda ett klor- eller borbaserat algdödande ämne då dessa är väldigt miljöfarliga och hälsovådliga.

Lavar är en symbios mellan en svamp och en alg. De flesta lavar tycker om att växa där det är torrt, till exempel på skiffer, eternit-, tegel- och betongplattor och är den svåraste påväxt av de tre att få bort. Lavar har ofta djupa rottrådar och vissa kan utsöndra syra som förstör underlaget.

För att bli av med lavar på tak bör man använda sig av Fulstopp eftersom mekanisk borttagning med hjälp av till exempel högtryckstvätt inte helt tar bort lavarna. Detta då lavarnas rotsystem ofta har trängt in djupt i plattorna och därför lätt kommer tillbaka nästa säsong.

Det finns alltså olika sätt att behandla mossa, lavar och alger – det viktiga är att veta vilket!

Mossa, en ovälkommen gäst

Mossa är nästan alltid grön, har en kort stam men saknar rötter, eller har små rotliknande blad som är förankrade i marken. Mossa får vatten från regn och fukt i närliggande miljö. Det finns ungefär tjugotusen kända arter av mossa, varav ett tusental existerar i Sverige.

Mossa trivs generellt där det finns fukt, och växten tar upp vatten med näringslösning via sporer i bladen. Många arter, till exempel vitmossa tål långvarig torka utan att cellerna som bygger upp mossan tar någon som helst skada. Däremot tycker mossa inte om kyla, som gör att växten fryser bort.

Mossa i gräsmattan är ett otyg, eftersom det är svårt att ta bort. Det första man ska ta reda på när man har fått mossa i gräsmattan är varför den väljer att växa just där. Oftast beror det på att gräsmattan är långvarigt fuktig. En bra idé att använda uppsamlare till gräsklipparen då kvarblivet gräs binder fukt mot marken och gör miljön gynnsammare för mossa.

Mossa som växer i gräsmattan är inte farligt, men rätt otrevligt. Den kväver omkringliggande gräsväxt och gräsmattan blir tråkig. Det är också en god idé att se över gräsmattans dränering då det är en vanlig orsak till mossväxt.

Mossa trivs bättre i sur och näringsfattig miljö än vad gräs gör, vilket för med sig att mossan är mer konkurrenskraftig än gräset i en sådan miljö. För att inte få mossa i sin trädgård man gödsla och använda kalk.

Mossa växer också på gångvägsplattor av betong, samt på hustak. Mossa på tegelpannor kan vara en fara för taket. Detta för att mossa gör så att taket blir fuktigt och när vintern sedan kommer kan pannorna frysa sönder. Därför är det viktigt att inte låta mossa få fäste på taket.

Man kan bli av med mossa, på olika sätt. När det gäller mossa på takpannor är det mest vedertagna sättet att manuellt ta bort mossan med torrborste. Det är ett jobbigt och farligt sätt att bli av med problemet, därför är mossa på takpannor något som man ska bekämpa förebyggande.

En billig och väl fungerande metod är att fästa upp koppartråd över hustakets högsta punkter. När det regnar fäller koppartråden ut ämnen som gör så att mossan inte kan få grepp och börja växa. Det är dock viktigt att tillägga att mossa som redan finns på taket inte kommer att försvinna om man bara sätter upp en koppartråd. Man måste alltså göra det i förebyggande syfte för att det ska ha funktion.

När det gäller mossa i gräsmatta kan man använda sig av olika medel, till exempel mossa GTI, Järnsulfat Turbo och järnsulfat löst i vatten. Den billigare metoden, järnsulfat går att blanda med vatten (100-200 gram järnsulfat till 10 liter vatten) för att få samma resultat som mossa GTI. Järnsulfat kan man köpa på allt-fraktfritt.se och liknande affärer. Där finns också ejektordunk och spridarramp till vattenkanna, så man kan vattna ut snabbt och bekvämt..

{järnvitriol|weibulls|järnsulfat|mossa i gräsmattan|mossa gti|järnfosfat|järnvitrol|ogräs i gräsmattan|järnsulfat mot mossa|järnsulfat mossa|mossbekämpning|ta bort mossa|ta bort mossa på stenplattor|mossa i gräsmatta|järnvitriol inomhus|järnvitriol fasad|järnvitriol på tryckimpregnerat|järnvitriol köpa|mossmedel|få bort mossa i gräsmattan|järnsulfat mot sniglar|mossa i gräsmattan vad göra|mossa på stenplattor|spridarramp|mossa gräsmatta|järnsulfat köpa|gräsmatta mossa|järnvitriol pris|köpa järnsulfat|järnsulfat mossa dosering}

Oavsett om man använder det dyrare alternativet färdigblandad mossa GTI eller järnsulfat eller det bästa: Fulstopp, så är det viktigaste man ska tänka på att förebygga återkomsten av mossa. Gör man inget annat än använder något av preparaten så är risken överhängande att mossan kommer tillbaka redan nästa år.

För att slippa mossa är det bästa man kan göra att jobba förebyggande, med god dränering och näringsrik jord med neutral pH.